Diskus - OS
Diskus har alltid funnits med på det olympiska programmet även om damerna inte fick delta förrän i Amsterdam 1928. Det som skiljer herrtävlingar i diskus kontra damernas är att damernas diskus väger ett kilo och har en diameter på 18,2 cm till skillnad från männens som väger två kilo med en diameter på 22 cm. Diskus är en gren där Sverige haft viss framgång i, inte minst genom Harald Andersson och Ricky Bruch. Andersson var vår första svenska världsstjärna i sporten. Polismannen från Falun satte 1934 ett nytt världsrekord (52,42) och vann dessutom EM-guld i Turin senare samma år. För den bedriften belönades han med bragdguldet. Ricky Bruch var en underhållare utan dess like, både på och utanför banan. Göteborgaren vann tre medaljer i större mästerskap med bronset vid OS i München 1972 som främsta merit. Amerikanen Al Oerter ska dock hållas som tidernas främsta diskuskastare med sina fyra olympiska guld under 1950 och-1960-talet. Under 2000-talet har grenen dominerats av nationer kring Östersjön. På damsidan har nästan samtliga guldmedaljörer representerat länder från det forna östblocket. Vi svenskar sätter numera hoppet till Daniel Ståhl som tillhör den absoluta världseliten på herrsidan.
Världsrekord (herrar): 74,08 m - Jürgen Schult (1986)
Världsrekord (damer): 76,80 m - Gabriele Reinsch (1988)
Olympiskt rekord (herrar): 69,89 m - Virgilijus Alekna (2004)
Olympiskt rekord (damer): 72,30 m - Martina Hellmann (1988)
Premiär på programmet (herrar): 1896
Premiär på programmet (damer): 1928
Stjärnor
Fedrick Dacres
Ålder: 26
Land: Jamaica
Personbästa: 70,78 m
Meriter: 1 VM-silver
Fedrick Dacres anses vara den bästa diskuskastaren från Jamaica någonsin. Han visade stor talang redan som ung och 2011 vann han guldmedaljen i diskus i världsmästerskapen för ungdomar. Han blev därmed den första jamaicanen genom tiderna att vinna den titeln i diskus. Året efter blev det guld även i junior-VM och även där var han första jamaicanen i historien att åstadkomma det. Som senior har det hela tiden gått stadigt uppåt. Han kom sjua i VM 2015, fyra i VM 2017 och tvåa i VM 2019. Förra året satte han också sitt personbästa 70,78 i en tävling i Rabat. Nu är Dacres den kanske allra största konkurrenten till vår svenska “Ståhlman”. Vi får väl hoppas att Dacres första stora guldmedalj som senior inte kommer i Tokyo.
Lukas Weisshaidinger
Ålder: 28
Land: Österrike
Personbästa: 68,98 m
Meriter: 1 VM-brons
Den väldige österrikaren Lukas Weisshaidinger är förvånansvärt smidig och det är kanske inte så konstigt. Som ung höll han nämligen på med gymnastik tills han blev för stor för sporten. Då satsade österrikaren fullt ut på friidrott där han tävlat i både diskus och kula. 2011 vann han junior-EM i diskus och blev då den första från alplandet med den bedriften sedan 1997. Inte konstigt då att Weisshaidinger har haft stora förväntningar på sig. Trots det har Lukas deltagit i få mästerskap. Det första riktigt stora han deltog i var OS i Rio 2016 där det blev en sjätteplats till slut. I VM kom så fullträffen som hela nationen hade suktat efter, Lukas Weisshaidinger vräkte iväg diskusen 66,82 meter vilket räckte till en bronsmedalj. Nu kommer 28-åringen till Tokyo bättre förberedd än för fyra år sedan. Daniel Ståhl och de andra får se upp!
Yaimé Pérez
Ålder: 29
Land: Kuba
Personbästa: 69,39 m
Meriter: 1 VM-guld
Den nya världsettan i damernas diskus heter Yaimé Pérez och kommer från Kuba. Att det skulle komma stora saker från Pérez har länge stått klart, redan 2010 vann hon guld i junior-VM. Som senior tog det dock ett tag att slå sig in i den yttersta världseliten, i VM 2011 blev kubanskan inte bättre än elva. 2015 var året då det började lossna mer och mer. Först vann Pérez Diamond League-galan i Lausanne och därefter kom hon fyra i VM. Även i London 2017 blev det samma förhatliga fjärdeplats och det var givetvis inget Pérez var nöjd med. Förra året i Doha kom så äntligen den första medaljen i ett världsmästerskap och det var inte vilken medalj som helst. Ett kast på 69,17 räckte för att få klättra upp allra överst på pallen. Oddsen på att hon tar ännu ett guld i Tokyo-OS är låga.
Sandra Perkovic
Ålder: 29
Land: Kroatien
Personbästa: 71,41 m
Meriter: 2 OS-guld, 2 VM-guld, 1 VM-silver, 1 VM-brons
Den som främst kommer utmana Yaimé Pérez om förstaplatsen i OS är kroatiskan Sandra Perkovic som dominerade diskus fullständigt i nästan ett decennium innan hon blev detroniserad i Doha. Perkovic är något av en kontroversiell figur då hon var avstängd under sex månader 2011 på grund av doping. Själv säger hon att hon fick i sig den otillåtna substansen via en amerikansk energidryck. Det gjorde att Perkovic missade VM 2011, en tävling hon var storfavorit i. Det var därför en extremt revanschsugen kroatiska som kom till OS i London 2012 och visst blev det en guldmedalj där. Guld blev det även i OS 2016 och i VM 2013 och 2017. 2015 blev det “bara” en silvermedalj. Perkovic hoppades på att ta förstaplatsen även i Doha men där blev det bara ett brons vilket får räknas som en rejäl missräkning. Kan 29-åringen, som för övrigt varit invald i det kroatiska parlamentet, ta tillbaka platsen som nummer ett i världen? Vilken duell mot Yaimé Pérez vi har framför oss!
Svenskhopp
Daniel Ståhl
Ålder: 27
Land: Sverige
Personbästa: 71,86 m
Meriter: 1 VM-guld, 1 VM-silver
Ett av de största svenska guldhoppen i hela OS är Stå(h)lmannen själv, diskuskastaren Daniel Ståhl som de senaste åren verkligen positionerat sig själv som världens bästa i sin gren. Som junior var han aldrig någon extrem talang, de två gånger Ståhl deltog i junior-VM gick han inte vidare till final. Utvecklingen kom dock och den kom snabbt. 2015 slutade Daniel femma i VM och året efter var tanken att han skulle kliva upp på pallen i Rio-OS. Där misslyckades dock svensken då han inte ens gick till final. Extra surt med tanke på att han bara några veckor senare kastade 68,72 vilket var det längsta kastet någon gjorde hela det året. Året efter slog Ståhl till sist Ricky Bruch 33 år gamla svenska rekord och i VM slutade han tvåa, endast två centimeter från förstaplatsen. En del frågetecken har satts kring svenskens förmåga att prestera under press, men de farhågorna flög all världens väg i Doha förra året när Ståhl äntligen fick ta en guldmedalj i VM. Den två meter långe svensken har ännu mer att ge och med tränaren Vesteinn Hafsteinsson har han hittat ett perfekt samarbete. Får bara den blågula jätten till en fullträff finns det ingen som kan stoppa honom i Tokyo och då är frågan om inte världsrekordet på 74,08 också är i fara.