OS-svenskar: Våra medaljhopp

Det finns en hel del medaljhopp i den svenska OS-truppen som åker till Paris. Men givetvis är konkurrensen tuffast tänkbara! Nedan följer de kanske allra hetaste blågula OS-svenskarna:

Tara Babulfath

Gren: Judo (-48 kg)

Kommentar: En ny stjärna har tänts på den svenska judohimlen. Judokan Tara Babulfath har länge hållits som världens främsta i sin åldersklass och under 2024 har hon slagit igenom med dunder och brak på den allra största scenen. Segern i Grand Slam Baku i februari var en enorm fjäder i 18-åringens hatt och undantaget EM i Zagreb har hon i alla stora tävlingar som följt visat att det inte rörde sig om någon engångsföreteelse. Brons i Grand Slam Tashkent knappt två veckor senare följdes av samma valör i VM i Abu Dhabi den 19:e maj. Babulfath är rankad 18:e i världen, men det är blott en tidsfråga innan hon klättrat upp på topp-tio listan. Två av de tuffaste konkurrenterna blir italienskan Scutto, som släckte gulddrömmen i VM-semin senast, samt mongoliskan Baasankhüü som är regerande världs- och asiatisk mästare. Tålamodet, disciplinen och vinnarskallen är alla egenskaper som talar för stockholmskan på judomattan.

Jenny Rissveds

Gren: Mountainbike

Kommentar: Guldet i OS i Rio de Janeiro 2016 innebar en enorm uppmärksamhet för Jenny Rissveds. Det tog två år innan Falu-tjejen orkade se om loppet. Hon har varit öppen om kampen mot psykisk ohälsa i form av depression och ätstörningar, och vistelsen i Tokyo för drygt tre år sedan var på många sätt ambivalent. Comebacken till världseliten har på många sätt varit minst lika imponerande som OS-guldet. Att mountainbike-cyklisten ser sig själv medverka i ytterligare två OS efter detta är således extra rolig läsning. I framtiden kan det bli på landsväg om hon tröttnar på att pedala runt i lera och bland stenar. Här och nu understryker Jennys världscupsresultat, en seger och en andraplats i Brasilien samt en vurpa i Nove Mesto, att hon blir att räkna med på den backiga banan vid Colline D’Elancourt.

Louise Hansson

Gren: Simning (100 meter fjäril)

Kommentar: Med ett färskt brons på favoritdistansen 100 meter fjärilsim från VM i Doha vore det underligt att inte inkludera Louise Hansson på en lista över tänkbara blågula medaljörer i Paris. Hansson satte personligt rekord med 56,22 i Tokyo-OS, en tid som räckte till en finfin femteplats då och som mycket väl kan bära hela vägen upp på pallen här. Tiden i Qatar var drygt en halv sekund långsammare, men i avsaknad av bland annat Maggie MacNeil, Zhang Yufei och världsettan Torri Huske var det egentligen bara det tyska stjärnskottet Angelina Köhler som upplevdes vara utom räckhåll. Betydligt skarpare konkurrens väntar när alla de största namnen betar av längd efter längd i den franska bassängen. Att nå upp på pallen blir tufft, men inte omöjligt för den formstarka skånskan.

Marcus Nyman

Gren: Judo (-90 kg)

Kommentar: 33-årige Marcus Nyman gör sitt fjärde OS-framträdande i Paris. I London blev det respass redan i första omgången, i Rio föll han i bronsmatchen mot Gwak Dong-han och senast i Tokyo kom uttåget i en rafflande åttondel mot dåvarande världsettan Nikoloz Sherazadishvili. Däremellan har Nyman ofta tagit kortare uppehåll för att pyssla med annat. I synnerhet de senaste säsongerna har han inte varit den mest framgångsrika judokan ute på touren, men när det vankats stora mästerskap har det ofta gått att räkna med att Nyman levererar. Brons i VM 2021 och 2023 är närtida bevis på att han kan mäta sig med världseliten. I årets upplaga försvann han redan i åttondelen, om än mot blivande mästaren Goki Tajima. Rätt lottning, där gubbar som Tajima, Sherov, Majdov, Tóth och Bekauri står på andra sidan först en bit in i turneringen, ger judokan från Tullinge möjlighet att knipa en efterlängtad OS-medalj.

Perseus Karlström

Gren: 20 km gång

Kommentar: I en gren som sällan får särskilt mycket medialt utrymme är svenske Perseus Karlström både en stor profil och ett realistiskt medaljhopp. 20-kilometersspecialisten tvingades bryta för åtta år sedan i Rio och lyckades inte riktigt hänga med i toppklungans tempo senast i Tokyo, där han slutade nia. Som fint vin har 34-taggaren bara blivit bättre med åren och skulle den europeiska sommarhettan slå till i den franska huvudstaden, ja då kan vi räkna med att mamma Siv servar Perseus med isfyllda kepsar. Det behövdes inte i fjolårets VM, då himlen hade öppnat sig strax före startskottet. Där satte Karlström nationsrekord med 1:17:39 över de två milen, vilket förde honom till ett silver, sju sekunder från segrande Álvaro Martín. Samlingen hemma i medaljskåpet är diger, men saknar både olympiska inslag och ett guld. Två flugor i en smäll? Tja, varför inte. Nyss nämnde Martín, den regerande mästaren Massimo Stano, brassen Caio Bonfim och ett gäng vassa japaner med Koki Ikeda i spetsen är herrar som kommer att göra sitt yttersta för att stå i vägen för svenskens stora dröm.

Vilma Bobeck/Rebecca Netzler

Gren: Segling (49erFX)

Kommentar: Målsättningen har varit satt sedan länge. Vilma Bobeck och Rebecca Netzler går för guldet när det ska seglas tvåmansjolle i Medelhavet utanför Marseille. 49erFX kan komma upp i hisnande farter med rätt vindar och högoktanig segling är att vänta. Med tanke på de framgångar som det svenska paret har skördat i de senaste världsmästerskapen är det lätt att förstå sig på ambitionsnivån i deras första OS. Guld 2023 samt silver 2022 och 2024 är ett facit som innebär att Bobeck och Netzler hör till de första som nämns i medaljsnacket. Ofta har svenskorna gått en kamp mot nederländskorna Duetz/van Aanholt, som är regerande världsmästare och rimligtvis också huvudfavoriter. Med i diskussionerna finns även den brasilianska båten. Där sitter nämligen Grael och Kunze, som erövrat guldet bägge gånger disciplinen funnits med på programmet. Bobeck/Netzler fullbordar den trio som knep pallplatserna i för-OS-seglingarna på dessa vatten förra sommaren. Blågult brons då – ädlare valör nu?

Dressyrlandslaget och Patrik Kittel

Kommentar: I skrivande stund är det ännu höljt i dunkel exakt hur det svenska dressyrlaget kommer att formeras. Mycket talar för att namn som Patrik Kittel, Therese Nilshagen, Juliette Ramel och Malin Wahlkamp-Nilsson kommer att ingå i den trio som ska göra det. Kvartetten utgjorde den EM-trupp som slutade fyra i lagtävlingen i höstas. Samtliga utom Wahlkamp-Nilsson fanns också med i laget som var en hårsmån från VM-brons 2022. Storstjärnan Patrik Kittels häst Well Done de la Roche skadade sig under förberedelserna på plats under OS i Tokyo och med den nuvarande världssexan struken mäktade den blågula truppen inte med mer än en sjätteplats. Med vallacken Touchdown skördade han sin största framgång i karriären i april 2024, genom att bli andra svensk någonsin att vinna en världscupfinal. Presterar Kittel på toppen av sin förmåga även i Paris finns goda medaljmöjligheter både för laget och individuellt. Storbritannien, med Charlotte Dujardin och Charlotte Fry, samt Tyskland, med Jessica von Bredow-Werndl och Isabell Werth, axlar det tyngsta favorittrycket. Sverige är en potent utmanare.

Hästhoppningslandslaget

Kommentar: Sverige kommer till Paris för att försvara mästarsadeln. Ett av de allra mest dramatiska blågula ögonblicken i Tokyo var omhoppningen mot USA i lagfinalen. Bägge lagen red felfritt, men Peder Fredricson och All In kirrade det svenska guldet med en hastighet som ingen annan kunde matcha. Världsettan Henrik von Eckermann och Malin Baryard-Johnson fullbordade guldtrion och mycket talar för att samma gäng ska försvara nationens färger även denna gång. Fredricson har bytt häst till Catch Me Not S och har under våren uttryckt att han inte kommer att bege sig till Frankrike om slagkraften inte finns och formen inte är toppad. Tredjeplatsen i världscupfinalen i Riyadh i april torde räcka för att övertyga honom om att åka. Vann i Saudiarabien gjorde Henrik von Eckermann, och laginsatsen gör det svårt att ge Sverige annat än toppchans att vinna på nytt. Där bakom är det öppet, med idel tänkbara utmanare. USA, Schweiz, Frankrike och Irland förtjänar ett extra omnämnande. Samtliga har siktet inställt på att förhindra en svensk uppföljare. 

Andreas Almgren

Gren: 5 000/10 000 meter

Kommentar: Få svenska idrottare har varit lika olycksförföljda som Andreas Almgren. 2015-2022 deltog han inte i ett enda mästerskap på grund av skador och sjukdomar. Bronsmedaljören på 800 meter från JVM 2014 har de senaste säsongerna sadlat om till att bli långdistanslöpare. På EM i München 2022 satte han personligt rekord med 13:26.48 och knep en finfin fjärdeplats. Det var bara början. Utvecklingen har varit lavinartad och under den tidiga sommaren har det blivit tre nationsrekord på blott 18 dagar. 13:26 har på knappt två år förvandlats till 12:50.91. Det gör honom till Europas sjätte snabbaste man på distansen – någonsin. Medaljchanserna i Paris är månne ännu större när det springs dubbelt så många varv. På 10 000 meter är han sjua i världen i år med knappa 26:53. En formtoppad Almgren kan vara med hela vägen in i kaklet på banlöpningens längsta distanser. Kanske kan han också dra nytta av att ha sprungit kortare distanser tidigare i mästerskapslopp, som tenderar att sluta i långa klungspurter.

Ludvig Åberg

Gren: Golf

Kommentar: En 24-åring från Eslöv har satt kurs mot att bli Sveriges mest framgångsrika herrgolfare någonsin. Onödig press att lägga på Ludvig Åbergs axlar? Kanske. Men det kommer bara att rinna av honom. Intåget bland storstjärnorna på PGA-touren har tagit golfvärlden med storm. I upptakten av 2023 var han inte ens rankad topp-3000. Nu är Åberg världens sjätte bästa golfare. Andraplatsen i den prestigefulla tävlingen på Pebble Beach i februari kunde varit mer om inte vädret ställt in den avslutande rundan. Samma placering nådde skåningen i årets första major, The Masters, endast slagen av den suveräne världsettan Scottie Scheffler. Svensken har haft lite problem med menisken under våren och klarade inte ens cutten i PGA-mästerskapen efter att ha tvingats till några veckors vila. Under juni trappades tävlandet upp markant och det finns ingen anledning att tvivla på att fenomenet från Texas Tech kommer att vara i topptrim när han slår ut på den franska nationalbanan i OS-debuten. Då får Scheffler, McIlroy, Rahm och Hovland passa sig.

Sarah Sjöström

Gren: Simning (50 meter frisim)

Kommentar: När det kommer till VM finns det ingen annan simmare som plockat fler individuella medaljer än Sarah Sjöström. I olympiska sammanhang har vad som mycket väl kan vara 2010-talets mest dominanta kvinnliga simmare inte fått samma utdelning. Ett guld, två silver och ett brons finns i samlingen. Ett av silvren kom mot alla odds senast i Tokyo, på just den distans där Sjöström ställer upp i Paris, 50 meter fritt. Då hade hon bara några månader tidigare halkat på en isfläck och brutit armbågen. Nu ställer hon upp som trefaldigt regerande världsmästare på långbana och har själv noterats för historiens fem snabbaste tider. I Fukuoka-VM 2023 kom noteringen som i skrivande stund gäller som världsrekord, 23.61. Oddsfavoriten utmanas främst av den amerikanska rekordhållerskan Kate Douglass, erfarna Kate Campbell och Emma McKeon, men att Sjöström är en av våra absolut bästa guldchanser är inget att sticka under stolen med.

Armand Duplantis

Gren: Stavhopp

Kommentar: Det kan inte finnas många guldfavoriter i samma storleksordning som Armand Duplantis. Världens bästa friidrottare slår världsrekord på löpande band och det ska till ett smärre mirakel för att Duplantis ska lämna Paris utan guldmedalj runt halsen. De primära utmanarna är, liksom “Mondo” själv, födda i USA. Med reservation för att uttagningarna i skrivande stund inte har gått av stapeln kan vi räkna Chris Nilsen och Sam Kendricks till andra herrar som kan ta sig över sex meter på en bra dag. Norrbaggen Sondre Guttormsen, som fått stora delar av säsongen spolierad av en överbelastningsskada, är en annan med liknande höjder i sig. Men ingen annan är i närheten av de 6,24 som Duplantis klarade i Xiamen i slutet av april. Svensken har förlorat någon gång när det varit extremt blåsigt och häromåret när han fick kramp i Monaco. Annars är han i det närmaste oslagbar. Närmare blågul guldgaranti än 19:00 den 5:e augusti på Stade de France går inte att komma.

Henrik von Eckermann

Gren: Hästhoppning

Kommentar: I Tokyo blev kombinationen Henrik von Eckermann och King Edward tredje ekipage någonsin att gå felfria genom ett olympiskt spel, genom både lagmoment och individuella diton. Det är inte tu tal om att von Eckermann är en av världens absolut bästa hoppryttare. Samtidigt krävs det två för att dansa tango. Utan en häst i yppersta världsklass kan han inget göra. Lyckligtvis är samme King Edward alltjämt med i matchen, och inte bara det. Han rankas som den bästa hopphästen i världen. EM, VM, OS och världscupfinaler. Den 14-åriga valacken behärskar alla typer av banor och har gång efter annan visat att han pallar för trycket. Ekipaget kommer att pressas av britten Maher, fransosen Epaillard och landsmannen Fredricson, med flera. Det finns många som kan vara med och slåss om medaljer. Ingen har lika höga förväntningar på sig som “HvE”. 

Peder Fredricson

Gren: Hästhoppning

Kommentar: Under våren har det funnits frågetecken kring Peder Fredricsons OS-medverkan. All In, som i slutet av 2010-talet ansågs vara världens främsta hopphäst, gick i pension i höstas. Fredricson har inget som helst intresse av att delta för deltagandets skull. Ska det ske så ska både han och hästen vara i toppform. I världscupfinalen i Riyadh stod det klart att valacken Catch Me Not S har blivit bättre än någonsin, tack vare några finjusteringar och en ny sadel. Tredjeplatsen i Saudiarabien i slutet av april innebär rimligtvis att resan blir av och att valacken blir Peders OS-häst. Då kan vi räkna med att Jerringpris-vinnaren från 2016 och 2017 blandar sig i striden om ädelmetaller och legeringar.

Josefin Olsson

Gren: Segling (ILCA 6)

Kommentar: Vi beger oss ut på ett av världens saltaste hav – Medelhavet –  för att följa tävlingarna i damernas ILCA 6. Detta med stort svenskintresse. KSSS-seglaren Josefin Olsson har ett silver från OS i Tokyo och en medalj av samma valör från VM 2014. Klassen som då hette Laser Radial har nu bytt namn till ILCA 6. Den lilla finnjollen har ett stort segel och disciplinen ställer stora krav på atletens fysik. Olsson har visat att hon i sina bästa stunder tillhör den absoluta världseliten, men måste hitta jämnheten för att kunna tampas om medaljerna. 19:e-platsen i fjolårets för-OS var en besvikelse och precis som i de två senaste världsmästerskapen var det ett par svaga race som grusade 34-åringens drömmar om en placering i den absoluta toppen. Den nederländska veteranen Marit Bouwmeester, danskan Anne-Marie Rindom och belgiskan Emma Plasschaert är tjejer som Olsson helt sonika måste segla bättre än. Josefin behöver överträffa sig själv för att få kliva högst upp på pallen. Stjärnorna måste stå rätt, men det är inget snack om att kapaciteten finns.

Thobias Montler

Gren: Längdhopp

Kommentar: Det finns dåliga uppladdningar, och så finns det dåliga uppladdningar. Thobias Montler tvingades bryta en Diamond League-gala i mitten av maj med en befarad hälseneskada, som dock har visat sig ha med en slemsäck att göra. EM-drömmen har slocknat och Montler går nu en kamp mot klockan för att hinna läka i tid till OS. Årsbästanoteringen på 7,99 kommer inte att ta honom i närheten av någon prispall, inte ens till en final. Kommer han däremot upp i längder i trakterna av personbästat från 2022 på 8,38 (inomhus), ja då kan det räcka långt. Det är jämnt i världstoppen och ingen har hoppat längre än 8,40 den här säsongen. En bra dag för en stabil åttametershoppare, som Montler normalt sett är, kan räcka riktigt långt. Det må vara ett långskott, men är skåningen fit-for-fight kan vad som helst hända. 

Anton Dahlberg/Lovisa Karlsson

Gren: Segling (470)

Kommentar: Anton Dahlberg vet hur det känns att stå på en olympisk prispall. Tillsammans med Fredrik Bergström seglade han hem silvret i herrarnas 470-klass i Tokyo-OS. Duon gick skilda vägar, men för Dahlberg fortsätter nu guldjakten i mixedklassen. För drygt två år sedan gjorde han sin första tävling med Lovisa Karlsson. Det blev succé direkt. Seger i den allra första tävlingen följdes av EM-guld både 2022 och 2023. Även i för-OS och VM-sammanhang har paret funnits med i diskussionerna om en pallplats, utan att nå hela vägen. Karlsson är inte heller någon novis på den olympiska scenen och tillsammans är planen att de ska erövra vattnet i Marseilles marina. Bland konkurrenterna noteras den spanska båten med Xammar och Brugman, som sällan gör ett dåligt race. Detsamma gäller Japans jolle, som seglas av Okada och Yoshioka. Hemmaparet, Mion/Lecointre, vann fjolårets testtävling och är ruskigt snabba när allting klaffar. Det är även firma Dahlberg/Karlsson. 

Emil Järudd/Hanna Jonsson

Gren: Segling (Nacra-17, katamaran)

Kommentar: En av de svåraste OS-uttagningarna att göra var den i Nacra-17-klassen. Där har Sverige två besättningar som tillhör världseliten, något som VM i franska La Grande Motte belyste. Emil Järudd och Hanna Jonsson hade häng på en medalj, men fick dessvärre inte till det i det avslutande racet. Det fick inte heller Ida Svensson och Marcus Dackhammar, som ändå slutade placeringen före. Bara ett par kunde få OS-platsen. VM-bronset från 2023 i kombination med en dokumenterad förmåga att kunna hantera alla typer av vindar fällde avgörandet till Järudds och Jonssons fördel. Duon beger sig näppeligen till Marseille som huvudfavoriter. Det trycket axlar snarare skutorna från Italien och Storbritannien. Däremot finns det mycket som talar för att de kommer att vara med och slåss om medalj hela vägen in i kaklet.

Daniel Ståhl

Gren: Diskus

Kommentar: Ståhlmannen från Järfälla åker till Paris för att försvara sitt OS-guld. Vid åtskilliga tillfällen har vikingen visat att han är som allra bäst när det gäller som mest, men guldfavorit kommer han inte att vara. Konkurrensen i herrarnas diskus har hårdnat markant de senaste åren. I Tokyo räckte det att kasta knappt 69 meter. Här skulle det förvåna mycket om vinnarens diskus inte seglar en bit bortom 70-strecket. Den slovenska bjässen Kristjan Ceh har samma personbästa som Ståhl (71,86) och såg ut att ta sitt andra raka VM-guld senast i Budapest. Men i det sista kastet slog Spårvägen-friidrottaren till med ett prydligt mästerskapsrekord på 71,46 och återtog platsen på tronen. Denna säsong har Mykolas Alekna, son till den tvåfaldiga olympiska mästaren Virgilijus Alekna, positionerat sig som storfavorit genom att kasta 74,35 och därmed slå Jürgen Schults “oslagbara” rekord. Står litauern pall, eller kommer två meter Ståhl att visa vem som bestämmer?

Linnea Stensils/Moa Wikberg

Gren: Kanot (K2 - 500 meter)

Kommentar: En rutinerad olympier och en nykomling delar kajak när det handlar om mjölksyratolerans för hela slanten. Linnea Stensils har medverkat både i Rio och i Tokyo, då som ensam kanotist över 200 och 500 meter. På den senare distansen står hon på startlinjen allena även i Vaires-sur-Marne, men det är med kompisen Moa Wikberg som medaljchansen är som störst. Tillsammans säkrade de en OS-plats genom att sluta sexa i fjolårets VM, och var då i runda slängar en sekund från pallen. Det behövs med andra ord en markant förbättring, men att klättra i resultatlistan – kanske hela vägen upp på pallen – är absolut ingen omöjlighet. Då krävs åtminstone att minst en av Danmarks, Belgiens och Tysklands kanoter korsar mållinjen efter den svenska. 

Jonna Malmgren

Gren: Brottning (53 kg, fristil)

Kommentar: 23-åriga Jonna Malmgren från Hörby är på många sätt ett framtidsnamn. På samma gång är hon en stjärna och ett stort medaljhopp redan här och nu. Världsfyran är den enda brottare som Sverige skickar till Paris och tävlar i 53-kilosklassen, i den fria stilen. Malmgren har skördat allra största framgångar i EM, där gulden från 2022 och 2023 blev ett silver i årets upplaga. Inte fy skam det heller. Belarusiskan Vanesa Kaladzinskaya, som tävlar under neutral flagg i OS, är den enda europé som fått svenskan på fall. Världsmästarinnan Akari Fujinami, Lucia Yépez och Antim Antim är andra namn som gärna får dyka på andra sidan mattan så långt in i turneringen som möjligt. Med en bragdinsats är guldet inte helt ute ur bilden – bronspengen ska rentav vara inom räckhåll.

Bordtennislandslaget (herr)

Kommentar: Anton Källberg, Kristian Karlsson och Truls Möregårdh ska ta de svenska bordtennisherrarna till en OS-framgång. Källberg återfinns högst upp på världsrankingen (15), tätt följt av Möregårdh (20). Karlsson hittas först på 53:e plats och säkrade sin plats i laget genom att prestera på skyhög nivå i mixeddubbel. Guldet kan lika gärna redan delas ut till Kina, men där bakom är det vidöppet. Sydkorea, Japan, Tyskland, Frankrike och Taiwan sällar sig till samma skara som Sverige, av länder som både kan ryka i en kvart och ta sig hela vägen till final. I Tokyo 2021 föll herrlaget mot Japan i kvarten. Sedan dess har unge Möregårdh säkrat ett Lag-EM-guld hemma i Malmö 2023 via ett rysaravgörande mot den tyske evighetsmaskinen Timo Boll. Jörgen Perssons adepter lär inte vara oddsfavoriter till att knipa en medalj, men det skulle heller inte vara någon skräll. Ett starkt dubbelspel blir den blågula nyckeln. Håll även utkik efter Anton och Truls i singeltävlingen, som avgörs innan laget ger sig in i mästerskapet. 

Melina Andersson

Gren: Kanot (K1 - 500 meter)

Kommentar: Hade kanotmaraton varit en gren på OS-programmet så hade Melina Andersson varit ett stort guldhopp. Där är Bråviken-tjejen världsbäst, men även kortare distanser går an. Tillsammans med Martin Nathell lyckades hon knipa en sensationell världscupseger i K2 - 500 meter i mitten av maj. Kombinerat med starka säsongsstarter även på individuella distanser innebar det att duon kunde kvittera ut varsin OS-biljett. Andersson ska köra samma distans – en halv kilometer – men sitta själv i kajaken. I fjolårets VM slutade hon nia i finalen, men det är värt att bära med sig att hon då tvingades skruva på både träning och teknik eftersom axeln strulade. Med en ostörd uppladdning finns möjlighet för den uthålliga östgötskan att utmana i det franska vattnet. Definitivt om en finalplats, möjligen även om en plats på podiet. 

Handbollslandslaget (dam)

Kommentar: Fyra i vinterns hemma-VM, och fyra i OS i Tokyo häromsistens. De enda medaljerna som damlandslaget i handboll har samlat på sig kommer från Europamästerskap. Ambitionen är onekligen att det ska bli ändring på den saken i Paris. Den stentuffa gruppen innehåller både Norge och Danmark, men även en tredjeplats ger med stor sannolikhet en kvartsfinal där Sverige är favoriter. Vinst där och en match om medalj i någon valör är garanterad. Skadorna på Mellegård och Lagerqvist svider, men i Jamina Roberts, Nathalie Hagman och Linn Blohm har förbundskapten Tomas Axnér en rutinerad trojka med dokumenterad kapacitet att leverera när det gäller som mest. Att Johanna Bundsen når upp i sin skyhöga högstanivå är en annan nyckel till blågul framgång i Paris Expo.

Jonatan Hellvig/David Åhman

Gren: Beachvolley

Kommentar: Armand Duplantis har sin egen lilla kategori. Där bakom är frågan om inte beachvolley-revolutionärerna Jonatan Hellvig och David Åhman har seglat upp som Sveriges största guldhopp. Sedan den historiska World Beach Pro Tour-segern i maj 2022 har kapitel efter kapitel adderats till framgångssagan – som bara är i sin linda. Grabbarna är nämligen bara 21 bast. Segern i mexikanska Tepic i april i år innebar att paret klev högst upp på världsrankingen. Norrmännen Mol/Sørum, som vann senast i Tokyo, är alltid vassa när det gäller. De regerande världsmästarna Perusic/Schweiner (Tjeckien) samt världstvåorna George/Andre (Brasilien) är andra lag med kapacitet att gå hela vägen. Men svenskarna har förändrat sporten med sin patenterade höga andraboll, som tvingar motståndarna att respektera en omedelbar attack snarare än den konventionella passningen. Hellvig/Åhman utför den med finess, ackuratess och perfektion. De får något vansinnigt svårt att se barnsligt enkelt ut. Därför är de guldfavoriter på beachvolleyanläggningen vid Eiffeltornet.

Handbollslandslaget (herr)

Kommentar: Fjärdeplatsen i hemma-VM 2023 var en stor besvikelse för Glenn Solbergs mannar, som nästan tog revansch på Frankrike i vinterns EM. Omdiskuterade domslut som inkluderade ett sent franskt frikast tog semifinalen till övertid, där Sverige inte orkade längre. Det slutliga bronset var inte fy skam det heller. Utöver värdnationen kommer den danska ångvälten med Mathias Gidsel i förarhytten inte att ta några fångar. Trots detta är det fullt rimligt att tro att Jim Gottfridsson och company kan gå hela vägen i Paris. Felix Claar dominerar i Bundesliga, firma Wanne/Ekberg vräker in bollar från vardera kant och Andreas Palicka är en bollstoppare som kan vinna matcher på egen hand. Det blågula landslaget återfinns i Grupp A, med bland annat Spanien och Tyskland. På pappret är det den klart lättare gruppen av de två, men det kräver också leverans för att undvika ett mardrömsmotstånd redan i kvarten.